BLÅGUL
För att ta reda lite på hur bloggandet har utvecklas i Sverige har jag pratat lite med per mail. Det var hon och Je son som skrev en av de uppsatserna som jag använde mig av när jag skrev inlägget om bloggens historia och hon hjälpte mig att hitta övrigt material. Jag ställde frågan om på vilket sätt hon tycker att bloggandet har utvecklas i Sverige sedan de skrev uppsatsen 2003. Just den här frågan tyckte hon var svår att besvara, hon sa att blir rena spekulationer från hennes sida på den frågan. Men att bloggandet har slagit igenom på en bred front är något som är säkert. När de skrev uppsatsen fick det ofta förklara vad en blogg var för något, även för de människor som ändå hade ganska bra nätkoll. Det behövs absolut inte göras idag förklarar hon.
Skillnaden mellan bloggar, innehållsmässigt i Sverige och resten av världens länder har hon ingen vidare koll på idag. Det är svårt att veta eftersom ens språkkunskaper begränsar ju en såklart. Steffanie läser uteslutande svenska bloggar och några engelsk- och tyskspråkiga. Jag var även lite nyfiken att veta skillnaden mellan vårat blågula land och bloggens födelseland USA och hörde mig för om det var något Steffanie visste om. USA är längre fram (såklart). Redan 2003 när de skrev uppsatsen fanns det bloggar i USA med fler läsare än normalstora svenska dagstidningar.
Steffanie själv började skriva dagbok på nätet i mars 1998. Då fanns det inga bloggverktyg eller gratisställen att blogga på utan hon kodade html-sidorna och byggde arkiv själv. Så höll hon på fram till 2003 när hon upptäckte Movable Type, det verktyg Steffanie använder än idag.
Vi diskuterar även professionella bloggare i Sverige alltså de som har som jobb att blogga. Steffanie sa något väldigt intressant och sant angående det så jag tänker helt enkelt citera henne:
"Att skriva en blogg är ju att vara ganska personlig i sitt tilltal. Jag tycker det är kul att traditionella medier förstått att de kan utnyttja bloggformatet. Att läsarna är intresserade av den formen av korta, snabba reflektioner. Att bloggen kan ge en helhetsbild av en journalist, ämnesexpert, politiker eller vem bloggaren nu är. Ta Magnus Uggla till exempel, som varit otroligt reserverad med att dela med sig av sitt privatliv i intervjuer i traditionell media. Sen startar han en blogg och vräker ut tio inlägg per dag med rapporter från familjelivet och vad han själv, hans barn och fru gör. Bloggen blir en av Sveriges största och blir sen uppköpt av Aftonbladet, en av hans tidigare "fiender". Uggla förklarar sin kovändning med att han i bloggen kontrollerar slutprodukten, vilket han inte gör om han skulle avslöja samma saker i en intervju till en Aftonbladet-journalist."
Slutligen så frågade jag Steffanie om hon kan se något negativt med bloggandet. Hon tycker egentligen inte det finns det. Bara att man möjligen ska ta en ordentlig funderare över vad man väljer att skriva om och vad man vill hålla för sig själv. Och att man ska vara medveten att alla googlar alla, även dina framtida arbetsgivare. Är det här något ni läsare funderar på när ni skriver?
Här listar hon några av sin favoritbloggar:
I kategorin personliga bloggar är det hennes tre bästa vänninors bloggar:
Yrkesrelaterade:
Martin Jönsson om reklam och medier
Beta Alfa
Kändisbloggar:
Magnus Uggla
